GULAG-arkipelagen har av Alexander Solsjenitsyn karaktärise¬rats som en del av hans litterära testamente. Det är en oerhört bred, kraftfull och väldokumenterad skildring av de sovjetiska fånglägren och den hemliga polisens och domstolarnas metoder - från första häktningen och förhöret till det slutliga avtjänandet av straffet.
GULAG är förkortningen för den s.k. lägeröverstyrelsen eller, som Solsjenitsyn formulerar det, "det sällsamma landet GULAG vilket geografiskt var uppsplittrat som en skärgård men psykologiskt sammansvetsat som en kontinent - ett nästan osynligt, nästan omärkligt land, vilket beboddes av fångfolket".
I denna skakande berättelse ur vår egen samtid om hur flera 10-tals miljoner människor, från revolutionen fram till avstaliniseringen 1956, dömdes till straff mellan tio och tjugofem år, passerar hela det ryska folket förbi: Revolutionärer och kontrarevolutionärer, folkliga minoriteter, religiösa grupper, politiker, militärer, bönder, krigshjältar och desertörer och slutligen även GULAGS eget folk!
Solsjenitsyn baserar sin skildring på vittnesmål från flera hundra lägerfångar och inte minst på sina egna erfarenheter och sitt eget liv i fängelser och fångläger. Han skildrar en tidigare delvis helt okänd verklighet med en sällsynt litterär kraft, med vrede och vanmakt men samtidigt med värme och mänsklighet och trots allt en tro på det godas förmåga att överleva. |
