När Willie Quinton växer upp på Irland, det är åren efter första världskriget, rasar kampen mellan det nybildade IRA och engelsmännens beryktade polistrupper Black and Tans. Willies föräldrar sympatiserar med rebellernas krav på självstyre, de tar till och med i sitt hem emot den legendariske upprorsledaren Michael Col¬lins. En natt kommer engelsmännens fruktansvärda hämnd. Willie och hans mor överlever. Och han möter sin engelska kusin, och de förälskar sig i varandra. Ändå begår Willie en handling som får livslånga konsekvenser för honom själv och hans närmaste. Om han gjort rätt eller fel vet han väl inte själv; bara att det var något han måste göra. I berättelsen om Willies liv speglas den engelsk-irländska tragedin: den onda cirkeln av våld som föder våld och stympar inte bara kroppar utan också själar. "För den som begår ett mord återstår inte mycket av livet", säger den avsatte prästen Fader Kilgarriff. William Trevor skriver stillsamt, med en nästan asketisk sparsamhet i de yttre effekterna - det gör hans bok så mycket mer ohygglig. Konflikten mellan IRA och England, och mellan katoliker och protestanter, fortsätter att sprida död och lidande på den ösom kallas den gröna. Trevor pekar inte på någon tänkbar lösning, hans syn är som alltid vemodigt desillusionerad: är den irländska tragedin kanske bara en mindre del av den mänskliga tragedin? |