Han hittade sin fru nedanför källartrappan med bruten nacke och krossår i huvudet. Han hade ju aldrig älskat henne, men detta var synnerligen enerverande - det hade så klart varit en olyckshändelse. Men skulle polisen tro det? Allting pekade ju mot honom - och på hans skrivbord hade det legat ett passionerat kärleksbrev som hans fru hade skrivit - till en annan man.
Men fast rätten fällde utslaget "död genom olyckshändelse" började en mardröm för honom, skräckfyllda, gastkramande nätter och dagar där han till slut inte visste ut eller in. Och självtvivlet som smög sig över honom - man hade hittat hans dagbok där han skrivit "Jag fattar inte varför jag inte för länge sedan knuffade henne nerför trappan!" Men han hade ju inte mördat henne!
Och kommissarien som alltid fanns där, kommissarien som alltid kom med sina gåtfulla antydningar
En sataniskt styv thriller med virtuost inprickade effekter, en mordgåta med många bottnar och en upplösning som inte kan lämna den mest förhärdade deckarhabitué oberörd. |
