"Då är vi länkade till varandra. Sammanlänkade med helvetessmidda kedjor och ödemättade omständigheter. Nå, låt det vara så - människor får anledning att darrande fly undan när de hör namnes Elric av Meniboné och Stormbärare, hans svärd. Vi hör samman vi två. Låt då den nya tiden få anledning att hata oss..."
Irrmyr, den drömmande staden; Yyrkoon; den hatade uppkomlingen; Cymoril, den älskade - allt hade utplånats av albinons vrede, överjordisk kraft och hans fruktade svärd. Elric accepterade slutkigen det öde som var hans i denna oroliga tid. Han måste fortsätta. Mannen och svärdet i förening. Strid och terror skulle vara hans ständiga följeslagare till dess han fann Målet som ännu var dolt för honom |
