Det är juli 1897. Vid den nordligaste utposten av den befolkade världen kliver en svensk forskare, en amerikansk journalist och en ung fransktalande äventyrare ombord i gondolen som hänger under en väldig röd och vit ballong. Repen kapas, ballongen lyfter och de tre påbörjar sin resa - ett försök att som de första nå Nordpolen och återvända, burna av vinden.
Gustavus Crispin, svensken, är expeditionens ledare och berättaren i MacDonald Harris kvicka, sensuella, mångtydiga och svårmodiga roman. Medan ballongen driver norrut, söker sig hans tankar till hans tålamodsprövande kärlekshistoria med den gåtfulla Luisa, den sköna frukten av ett kort äktenskap mellan en cowboy från vilda Västern och en bakelseätande dam från Goa. Hon bor hos sin mycket rika moster som håller en bisarr salong i Paris. Denna parisiska huldra förälskar han sig i - vanvettigt och till sin enorma irritation. Medan han är fullt upptagen med de uppfinningar och forskningar som skall föra honom till Nordpolen dras han motvilligt in i en stormig, förvirrande kärleksaffär med inslag av vanvett, komik och ömhet.
Denna färgrika historia med de starkt kontrasterande miljöerna - den isande fientliga polarvärlden, som Gustavus försöker besegra, och de mondäna salongerna i 90-talets Paris, där Luisa härskar med självklar suveränitet - väver Harris samman med stor elegans och kvickhet till en roman om en fängslande, osentimental kärlekshistoria och om ett sällsamt äventyr, värdigt en Jules Verne.
MacDonald Harris har tidigare publicerat fyra romaner, men först med Ballongfararen introduceras han för en svensk publik. Romanen har väckt stor uppmärksamhet i USA, där den bl a nominerats till en av landets förnämsta litterära utmärkelser. |
