Bruce Gold är 48 år, litteraturprofessor vid Columbia-Universitetet i New York och längtar efter att göra den stora karriären.
Tillfället kommer när han blir uppringd av en gammal studiekamrat som är den nye presidentens rådgivare: presidenten vill att Gold ska komma till Washington och arbeta för honom. Gold har nämligen recenserat en bok av presidenten och dessutom myntat maximen "Ingenting går som planerat" - en genial formulering som presidenten lär ha inom glas och ram.
Bruce Gold är omedelbart beredd att överge allt i sitt liv för denna chans. Hustrun som är snäll och lite tjock skall givetvis bytas ut mot en strömlinjeformad ersättare som är både vacker och rik, den stora judiska släkten överges liksom de gamla vännerna.
Golds upplevelser i Washington blir alltmer bisarra, han blir erbjuden alla poster han vill ha - från Nato-chef till utrikesminister - men allt försvinner i ett töcken av intriger, byråkrati och ansvarslöshet. Presidenten har som en äkta Heller-figur bara tid att träffa Gold när han inte har tid - dvs aldrig.
Å andra sidan blir Golds liv med släkt och familj lika absurt. De älskar honom för hans framgångar och föraktar honom av samma skäl. Han vill bort ifrån deras instängdhet och småaktighet till de stora vyerna - som är lika självbespeglande och inkrökta.
God som Guld är ett våldsamt angrepp på amerikanska politiker - och karriärpolitiker över huvud taget - men utöver det en avslöjande skildring av vår tids privilegierade människor, som har fastnat i materialism och framgångsmyt och tappat bort grundläggande värden.
Här finns både en genomskådande kraft och och ett rasande gott humör, och med rätta har närheten till både Kafka och bröderna Marx nämnts. Man är sig inte riktigt lik sedan man läst God som guld. |
