När den amerikanske författaren Sinclair Lewis 1930 tilldelades Nobeipriset i litteratur inledde han sitt tacktal med att framhålla, att han hade en landsman som enligt hans åsikt bort få priset i hans ställe, Den han avsåg var James Branch Cabell.
Lewis uttalande förbryllade säkert många. 1930 hade ingen enda av Cabells romaner utkommit i Sverige, och inte ens i USA hörde han till de mest lästa författarna. Det är först under de senaste tio åren Cabell tack vare en rad nyutgåvor världen över börjat nå den stora läsekrets som borde varit hans redan för drygt sextio år sedan.
Cabells romaner är sagor avsedda för vuxna. I fantasterierna finns en bitande ironi: bortom den överväldigande fantasiprakten finns ett stort allvar och en vilja att granska och krossa fördomar, tanklösa trossatser och föråldrade värderingar. Samtidigt är James Branch Cabells böcker fyllda av charm, lärdom och en sprudlande kvickhet som gör dem till på en gång underhållande, tankeväckande och mycket roande läsning. |
