"Hans ögon är blå, blå! Det runda mäktiga huvudet, den generösa munnen, solbränd och spänstig... Han bär en blomma i sitt knapphål..." Det är Marianne Greenwoods första möte med Evert Taube - ett möte som skulle leda till ett mångårigt samarbete. Och hur många andra av vår samtids största konstnärer har hon inte mött: Picasso, André Gide, Jacques Prévert . . . Hon berättar om dem i denna bok som på en gång är en bok om hennes liv och en serie impressioner av sällsamma händelser. Vilket liv har Marianne Greenwood inte haft! "Jag är en fågel utan bagage, en vagabond", säger hon. Hennes hemort är hela världen, hennes jordiska rikedom de vänner hon samlat på sina långa resor. Hennes språk glittrar av nyansernas rikedom och har samtidigt en enastående visuell skärpa. Följ henne i Sydamerikas djungler, över Lapplands gnistrande snövidder, i spelpalatsens förgyllda salar. Hennes liv har varit ett enda långt äventyr - ofta i livsfara - och hennes motto kärleken: kärleken till livet, till människorna, till sinnligheten. Att läsa Marianne Greenwood är att leva, leva med alla sinnen. |