Den stora hemsökelsen var inte bara en rad orkaner, översvämningar och bränder den var allt det på en gång, och dessutom något annat och mycket värre. Den stora hemsökelsen ledde till De Svarta Kusterna, ruinerna som glödde på nätterna, och Det Onda Landet. Så berättade man om det sista, ohyggliga atomkriget.
De som överlevde blev hårda och tyranniska, de som var sjuka eller avvikande dödades. I kyrkorna predikade prästerna att bara de välskapta hade rätt att leva. Alla andra måste dö.
David var avvikande, fast hans avvikelse inte syntes. Hans avvikelse var långt värre och oändligt mer hädisk än någon annan i denna obarmhärtiga värld. Han måste fly, fly till ett annat samhälle och andra människor som han bara sett i sina förvirrade, sällsamma drömmar. |